En mandatperiod är snart till ända – vad är du stoltast över att din partigrupp i parlamentet har åstadkommit kopplat till den gröna given?
– Jag är mest stolt över EU:s utsläppshandel, ETS. EU:s industriutsläpp ska vara borta 2039 i stället för som tidigare bestämt 2058. Det är enormt stort, och att ha varit med och förhandlat och förbättrat världens mest effektiva klimatverktyg är jag stolt över.
– Som en vidareutveckling av ETS är jag stolt över det arbete vi gjorde med ramverket för certifiering av kolsänkor. Att vi har skapat ett stabilt regelverk för certifiering av BECCS innebär en stor möjlighet för klimatet, och för svensk skogsindustrin. Att certifiera och sälja negativa utsläpp är något som kan generera nya intäkter till skogssektorn, samtidigt som det är god klimatpolitik.
Vilket EU-beslut uppfattar du kommer vara:
... till mest nytta för den gröna given?
– Som tidigare nämnt så tycker jag att det är EU ETS och certifieringen av kolsänkor. Dessa skapar långsiktiga villkor för industrins klimatomställning. Därutöver är jag väldigt nöjd med att vi lyckas slå vakt om bioenergins roll i förnybardirektivet - det låg mycket arbete bakom det, men det blev som tur var bra i slutet.
... till mest skada för den gröna given?
– Det är de lagstiftningar som riskerar att minska utbudet av biomassa, såsom LULUCF och naturrestaureringslagen. Vi fick till enorma förändringar av dessa lagar när de förhandlades i parlamentet, till exempel fick vi ner det svenska LULUCF-kravet med 70 procent.
– Sex av åtta svenska partier röstade för LULUCF eftersom alla räknade med att Sverige skulle överprestera mot vårt 2030 klimatmål och därmed inte behöva klara av LULUCF. Nu när regeringen slaktar Sveriges klimatpolitik finns ingen överprestation inom transportsektorn att använda sig av, vilket gör att LULUCF blir väldigt mycket mer betungade än vad någon trodde när vi röstade.
Vilka är de viktigaste åtgärderna för att stärka EU:s konkurrenskraft och inre marknad?
– Vi behöver förnyat fokus på regelförenklingar på bred front. Arbetet med att rensa bort nationell särlagstiftning måste fortsätta, och rapporteringskraven på företagen behöver minska. Dessutom måste EU åter satsa på fler handelsavtal med resten av världen, både sektorsspecifika handelsavtal och generella ekonomiska partnerskap. Reglerna för statsstöd bör förbli strikta för att företag ska konkurrera genom att vara bäst, inte att få mest statliga stöd.
Vilka är EU:s bästa redskap för nå klimatneutralitet till 2050?
– Utökad och förstärkt utsläppshandel! När övriga sektorer, såsom avfall, sjöfart, transport- och bostadssektorn fullt ut inkluderas i utsläppshandeln 2027 tror jag att utsläppen kommer sjunka snabbare än hittills. Frågan är då vad som ska komma härnäst - och här vill jag sett något som liknar en ETS för fossilt innehåll i produkter.
– En sådan lagstiftning, som sätter en avgift på det fossila som går in i produkter, skulle gynna de företag som använder CCU eller biogent kol i sina processer och produkter. Det skulle innebära att efterfrågan på svensk biomassa skulle öka och därmed även lönsamheten för inom skogssektorn. Kläder vävda på svensk cellulosa skulle bli mycket mer konkurrenskraftiga visavi kläder på oljebaserad polyester.
Vilken roll kan träbyggande och andra förnybara och biobaserade material och produkter spela för att nå klimatneutralitet?
– En väldigt stor roll, framförallt om vi får lagstiftningar på plats som erkänner och gynnar substitutionseffekt! En avgift på fossilt innehåll i produkter är ett exempel på lagstiftning som kraftigt skulle gynna träbyggande och andra biobaserade lösningar. Även certifieringsramverket för kolsänkor kan gynna träbyggande, då sågade trävaror är en produkt som kan certifieras som en kolsänka.
– Förbränningsmotorn kommer att finnas kvar inom transportsystemet till 2050, och flyget och sjöfarten är svårare att elektrifiera. Biodrivmedel kommer därför spela en väldigt stor roll i framtiden, för att få ner utsläppen i transportsektorn. Vi behöver därför fortsätta arbeta hårt för att skapa bättre villkor för produktion av biodrivmedel.
Vilka frågor vill du driva som påverkar skogsnäringen och bioekonomin under nästa mandatperiod?
– Först och främst skogsövervakningslagen, då jag är utsedd till huvudförhandlare för den. Mitt absolut främsta ingångsvärde är att vi gör det väldigt tydligt för kommissionen att långsiktigt strategisk skoglig planering inte är något som EU ska syssla med. Därutöver är det viktigt att regelverket utgår från att medlemsstaterna har samlat in och bearbetat skoglig data, och inte att det är något kommissionen ska göra, vilket kommissionen föreslår. Dessutom behöver datan vara samkörd med den som redan rapporteras in i dag, till exempelvis Forest Europe, samt baseras på existerande nationella skogsinventeringar.
– Därutöver vill jag driva frågor offensiva industrifrågor för bioekonomin, såsom frågor på hur vi kan gynna det biobaserade på det fossilas bekostnad, som en avgift på fossilt innehåll, att vi ska börja se skogen som en strategisk resurs samt hur vi kan öka tillväxten och mängden tillgänglig biomassa.
Vilka är ditt partis tre viktigaste frågor för kommande mandatperiod?
- Att vi säkerställer EU:s klimatomställning. EU ska besluta om 2040-målen, och från Centerpartiets håll vill vi höja målen till minst 95 procents utsläppsminskning.
- Vi behöver arbeta hårt för att förändra synen på skog och skogsbruk. Den brukade skogen är kanske den största klimathjälten vi har, men många förstår inte det. Jag vill att vi ser biomassa som en strategisk råvaruresurs och att vi lägger fram stora bioekonomisatsningar.
- En tredje viktig fråga är att vi säkerställer och ökar industrins konkurrenskraft. Regelverk som naturrestaurering och avskogning är otroligt betungande och har en väldigt liten miljö- och klimatnytta för svenska företag, sett till kostnaden för dem. Det är typexempel på hur vi snarare sänker vår egen konkurrenskraft än höjer den.
