Remissvar transporter

Skogsindustrierna avstyrker införandet av kvotpliktsystem för biodrivmedel. Ett kvotpliktssystem behövs inte för att uppnå Sveriges mål om 10 % förnybara drivmedel. Energimyndigheten visade i sin utredning 2009 att det är möjligt att uppnå målet även utan ett kvotpliktssystem. Nuvarande skattebefrielse för förnybara drivmedel är ett väl fungerande system och vi ser inte fördelarna med ett mer administrativt tungt system, som ett kvotpliktsystem. Sverige bör därför till EU ansöka om fortsatt skattebefrielse för förnybara drivmedel även efter 2013.

Skogsindustrierna ställer sig bakom det remissvar som Näringslivets Transportråd (NTR) skickat i denna fråga. Vi håller med om att motiven till ERTMS är bra då tillgången till en effektiv och väl fungerande järnväg är mycket viktig för vår exportindustri. Vi behöver sammanhängande godsstråk som sträcker sig utanför landets gränser. På sikt kan vi se att det finns fördelar med ERTMS. Men initialt är det förknippat med både stora investeringskostnader och störningar i trafiken.

Inlandsbanan är en viktig järnvägssträcka för skogsindustrins regionala järnvägstransporter och en flaskhals som behöver åtgärdas. Inlandsbanan, främst tillsammans med tvärbanorna, fyller en viktig funktion för råvaruförsörjningen och möjligheten för skogsbruket att leverera bioenergi till hela Sverige. Till detta kan adderas att Inlandsbanan skapar redundans i järnvägsnätet och därför är en viktig del i Sveriges järnvägsnät för att skapa robusthet vid avbrott och urspårningar.

Sjöfartsverket har beslutat att höja flera avgifter från och med 2013. Totalt rör det sig om ungefär 30 MSEK per år. Skogsindustrierna vill framhålla att ökade kostnader leder till sämre konkurrenskraft för svenska transportköpare och i en lågkonjunktur, som för närvarande, kan detta vara helt utslagsgivande för verksamheten. En samlad översyn av alla höjningar av transportrelaterade kostnader bör genomföras. Lotsavgiften föreslås öka kraftigt. Skogsindustrierna anser att Sjöfartsverket istället borde fokusera på att modernisera och effektivisera lotsningsverksamheten t.ex. genom digitaliserade standardfärdplaner och lotsning från land. Skogsindustrierna anser att den godsbaserade farledsavgiften borde tas bort helt, eftersom den inte har någon koppling till sjöfartens samhällsekonomiska marginalkostnader. Det är även orimligt att vedråvara inte tas med på en lista över lågvärdigt gods när det uppenbarligen är gods med lågt värde. Farledsavgiften bör övergå till en nettobaserad avgiftssättning för farledsavgiften och samordnas med farledsavgifter i Finland.

Försöken de gångna tre åren har utfallit mycket väl och mött ett brett intresse, inte minst politiskt. Skogsindustrierna ser det som angeläget att försöken kan fortsätta och inte bara på tidigare sträcka utan utvidgas till fler platser i landet. VTI har efter sina studier av trafiksäkerheten vid omkörningar påpekat att underlaget är litet och har svårt att dra säkra slutsatser. Också för de fordonstekniska som de företagsekonomiska frågorna behövs ett bredare underlag.

Skogsindustrierna har fått Transportstyrelsens föreskrifter på remiss och lämnar yttrande enligt nedan.

Skogsindustrierna har fått Trafikverkets Kapacitetsutredning på remiss. Vi ställer oss bakom Näringslivets Transportråds (NTR) och Transportgruppens (TG) gemensamma svar med följande kompletteringar utifrån Skogsindustriernas speciella förutsättningar.

Skogsindustrierna har besvarat EU-kommissionens dokument ”Review of directive 96/53/EC”. Konsultationen behandlar frågor om vikt och dimensioner för lastbilar.

Remissyttrande från Skogsindustrierna angående ramavtal för infrastrukturkapacitet på järnväg.

Industrin möter idag sina kunders krav på en hårt konkurrensutsatt global marknad. Det i sig innebär behov av att kunna anpassa produktion i fabriker och kundorder i ett flexibelt transport- och logistiksystem som täcker hela världen. Konjunkturerna för våra skilda produktsortiment, som massa, tidningspapper och sågade trävaror, är dessutom i hög grad cykliska och heller inte likformiga. Även detta ställer krav på industrins anpassningsförmåga över tid. Med denna verklighet är det inte rimligt eller ens realistiskt att ha ett på fem års sikt planerat transportbehov eller transportvolym.

Införandet av ramavtal skulle sätta nödvändig flexibilitet åt sidan och dessutom vara kontraproduktiv strävan att öka andelen gods på järnväg i enlighet med våra klimatambitioner.

Skogsindustrierna har beretts möjligheten att lämna synpunkter på EU-kommissionens förslag till ändring i direktivet om svavelhalten i marina bränslen. Vi ställer oss bakom det gemensamma remissvar som vi lämnat in tillsammans med Svenskt Näringsliv, Näringslivets Transportråd, Skogsindustrierna, Jernkontoret, Sveriges Redareförening, Sveriges Hamnar, SveMin, Plast- & Kemiföretagen, Svensk Handel och Sveriges Skeppsmäklareförening och lämnar i det följande kompletterande synpunkter till detta.

Remissvar: Förslaget på direktiv om ändrad svavelhalt för marint bränsle riskerar att minska den svenska konkurrenskraften och leda till en ökad belastning för miljön. Skogsindustrierna har tillsammans med Svenskt Näringsliv, Näringslivets Transportråd, Jernkontoret, Sveriges Redareförening, Sveriges Hamnar, SveMin, Plast- & Kemiföretagen, Svensk Handel och Sveriges Skeppsmäklareförening skickat in ett remissvar om svavelhalten i marint bränsle. Vi har även lämnat in ett eget remissvar där situationen för skogsindustrierna framgår mer tydligt.

Skogsindustrierna har besvarat EU-kommissionens dokument ”Review of the internal market in road freight transport”.

Remiss: Skogsindustrierna har fått Trafikverkets Kapacitetsutredning på remiss. Vi ställer oss bakom Näringslivets Transportsråds remissvar och lämnar i det följande kompletterande synpunkter till detta.