Den generationsväxling skogsnäringen står inför innebär många utmaningar. Den kommer att kräva inte bara ett nytänkande när det gäller synen på att arbeta inom en betydelsefull basindustri utan ställer också krav på utbildningsväsendet och på arbetsgivarnas förmåga att locka unga människor.
Effektivisering har alltid varit ett signum för skogsnäringen, något som gjort branschen globalt konkurrenskraftig med en total export på 128 miljarder kronor bara det senaste året. Trots rationaliseringarna behövs minst tjugo tusen nya jobb under det närmaste decenniet, de flesta av dem i glesbygd.
Fakta
Skogsindustriernas mål är att 60 procent av nyanställningarna ska ha eftergymnasial utbildning 2015. Längst har pappers- och massaindustrin kommit. 49 procent av nyanställningarna har eftergymnasial eller högskoleutbildning.
Att locka unga blir avgörande
Stora pensionsavgångar de kommande åren gör att många nya jobbmöjligheter öppnar sig. En avgörande fråga är hur man ska locka de unga att vilja satsa på skogen.
Även borträknat de jobb som försvinner i och med ökad effektivisering rör det sig om många tiotusen tjänster inom skogsnäringen som ska besättas framöver. Inom skogsindustrin har man behov av en mångfald kompetenser, allt från civilingenjörer, civilekonomer och personalvetare till försäljare, administratörer och industrielektriker. Automationstekniker är det brist på redan i dag.
– Skogsindustrin är en mogen och tekniskt avancerad industri som ständigt effektiviseras. Allt färre medarbetare måste göra mer än tidigare. Det innebär att vi måste kunna jobba smartare för att möta kundernas önskemål och tillgodose krav på ett högre kunskapsinnehåll i produkterna. De som söker ska ha en så gedigen utbildning som möjligt för att sedan kunna kompetensutvecklas, säger Mårten Ericsson, ansvarig för kompetensfrågor hos Skogsindustrierna.
Inom skogsbruket råder stor brist på skogsmaskinförare. Enligt Skogs- och lantarbetsgivareförbundet SLA behövs det utbildas 500 nya skogsmaskinförare per år. Ulf Sandström, vd för SMF Skogsentreprenörerna, anser dock att denna siffra inte behöver vara så hög om branschen accepterar normalpresterande maskinförare.
– Branschen har haft fokus på att pressa priserna på våra tjänster. Det har skapat mycket stress och dålig lönsamhet. Duktiga skogsentreprenörer har tappat sina bästa förare som tycker att allt handlat om att höja produktiviteten och jobba snabbare. För att locka in folk i branschen och få dem att stanna måste vi kunna erbjuda bra förutsättningar med god arbetsmiljö och god lönsamhet, säger Ulf Sandström.
Inom skogsnäringen jobbar man på bred front för att få fler unga att vilja jobba inom skogsverksamhet. Skogen i skolan är ett verktyg för att väcka intresse hos grundskoleelever för skog och skapa förståelse för skogens alla användningsområden.
Skogsindustrierna har ett program för att nå gymnasieelever och studenter. En del är Framtidsresan, en temadag där man visar gymnasieungdomar att branschen är internationell, bredteknologisk och kretsloppsanpassad och att där finns spännande jobb och möjligheter. Genom Framtidsresan träffar man närmare tiotusen gymnasieelever under ett år.
Skogsindustrierna arrangerar även branschkvällar på utvalda högskolor och universitet för närmare tusen studen studenter varje år. De får lyssna på föredrag, mingla och knyta kontakter med civilingenjörer på medlemsföretagen. Det kan resultera i att de gör examensjobb på företagen, vilket kan bana väg för anställning.
Trots det stora behovet av arbetskraft anser Skogsindustrierna att det måste bli lättare att anställa ungdomar på tidsbegränsade anställningar.
– Vi har ett stort behov av folk i framtiden; men det finns en stor rädsla för att anställa. Blir det fel person är det svårt att förändra situationen. Därför bör det finnas längre tidsgränser och andra förenklingar för provanställningar, så kallade instegsjobb, som är en möjlighet för ungdomar att slutligen få ett fast jobb, säger Per Hidesten, vice vd och förhandlingsdirektör på Skogsindustrierna.