1) Skogen snart slut
För drygt 100 år sedan var nästan all skog hårt avverkad eller ersatt av betesmark. I början av 1900-talet var virkesförrådet (kapitalet) i Sverige på väg att ta slut.
Med ny lagstiftning 1903 och en allmän normförändring, räddades den långsiktiga, uthålliga avverkningen samtidigt som virkesförråden ökade. I dag finns dubbelt så mycket skog som för hundra år sedan och virkesförrådet växer för varje år. Lagstiftningen har uppdaterats flera gånger och vi har i dag en positiv balans mellan produktion och avverkning. Det är det växande virkesförrådet ett kvitto på.
2) Gammelskog skövlas
Fel. Tvärtom så ökar andelen gammal skog. Bara sedan 1998 har arealen gammal skog ökat 50 procent (äldre än 120 år i södra respektive 140 år i norra Sverige) enligt Riksskogstaxeringen. De frivilliga och formella avsättningarna i kombination gör att arealen gammal skog faktiskt ökar i snabb takt. Äldre lövrik skog ökar också (15 procent) och det finns dessutom allt fler grova lövträd. Volymen grova lövträd (de som är grövre än 45 cm i brösthöjdsdiameter) ökade med 20 miljoner kubikmeter de senaste 10 åren eller med 80 procent.
3) Vanligt med plantageskogsbruk
Modernt svenskt skogsbruk består av en blandning av många träslag. Certifieringen av skogsbruket och en generell naturhänsyn har bidragit till det.
Under perioden 1950–1980 bedrevs ett betydligt intensivare skogsbruk än i dag. En hel del gammal åkermark återplanterades med gran. En sådan skog är varken möjlig eller önsvärd att skapa i dag och tillhör historien.
4) Biologisk mångfald blir allt sämre
Det var sant fram till 1993 då en ny och framsynt skogsvårdslag jämställde produktions- och miljömålen för skogsbruket. Den ekologiska leveranstiden är lång, men redan syns goda effekter av det nya synsättet när det gäller avsättningar av skog och miljövänligare avverkning.
Tack vare en utvecklad naturhänsyn har den biologiska mångfalden de senaste 20 åren snarare förbättrats.
Många arter är fortfarande hotade, men det beror inte alltid på skogsbruket utan på andra förändringar i miljön. Skogsindustriernas övergripande mål är tydligt: Vi ska bruka skogen så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan fortleva.
5) Kontinuitetsskogsbruk är bättre
Metoden kontinuitetskogsbruk (förr ofta kallad blädning), det vill säga att utvalda träd avverkas när de är mogna, användes i Sverige i stor utsträckning fram till för drygt 50 år sedan då metoden förbjöds fram till 1994. De restskogar som blev resultatet av blädningen var lågbestockade och med dålig kvalité och låg tillväxt. Många ljusälskande trädslag, exempelvis björk och asp hade svårt att konkurrera. Det blir helt enkelt mest gran kvar i den blädade skogen.
Ett utvecklat trakthyggesbruk, det vill säga slutavverkning, ger fler slags träd möjlighet att frodas. Den generella hänsynen på hyggena har dessutom blivit mycket bättre. Ett exempel är att mängden kvarlämnad döda och levande träd har ökat vilket främjar den biologiska mångfalden.
Text Mats Lundström
Foto Thomas Karlsson/Scanpix