Alliansen presenterade i september en infrastruktursatsning som bygger på Trafikverkets kapacitetsutredning. Trots att regeringens egen utredningutredning föreslår en större satsning på underhåll har förslaget bantats.
Trafikverket begärde 38 miljarder av regeringen fram till 2021 för att återfå en mer robust järnväg. Interna effektiviseringar bedöms kunna finansiera 11 miljarder. Då återstår 27 miljarder att finansiera, men regeringen aviserar att bara 20 miljarder ska avsättas till ökade drifts- och underhållsåtgärder.
– För de pengarna kan man inte åstadkomma särskilt mycket. Det är en absolut miniminivå. I stort sett återställer man järnvägsnätet till den nivå man byggde det en gång i tiden, konstaterar Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna.
För skogsindustrin är främsta kravet ett dubbelspår på Ostkustbanan, utöver de nationella godstråken Bergslagsbanan, sträckan väster om Vänern, hamnbanan och Marieholmsbron till Göteborgs hamn samt dubbelspår på sträckan Hallsberg–Mjölby. Dessutom behövs förstärkningar av stråket Södra stambanan mot Malmö som är viktiga för exporten. Det finns också en rad flaskhalsar som behöver åtgärdas, exempelvis Norra Ådalsbanan, som länge eftersatts.
I kapacitetsutredningen föreslås vidare kraftigt höjda banavgifter, en ökning med 8,8 miljarder kronor under perioden 2010–2021, vilket är en dryg tredubbling av dagens avgifter. Det slår hårt mot skogsindustrin.
– Det är orimligt att höja avgifterna så mycket och ta så bra betalt för något som ännu inte byggts ut, säger Karolina Boholm.
Text Mats Lundström och Annika Danielsson