Frågor och svar om svensk skog

Hur stor del av svensk skog brukas?

40,7 miljoner hektar – så stor är den svenska landytan. 70 procent av den utgörs idag av skogsmark, varav omkring 75 procent brukas långsiktigt. Skog är därmed en av Sveriges viktigaste förnybara råvaror. Det tar mellan 60-120 år innan ett träd har vuxit sig stort och kan skördas. Vid avverkning lämnas i genomsnitt 11 procent av arealen kvar som så kallad generell hänsyn.

25 procent av svensk skogsmark är av olika skäl undantagen från skogsbruk. Det kan till exempel vara av miljöhänsyn eller för att marken är improduktiv. 9 procent är svensk skogsmark är formellt skyddad i exempelvis naturreservat.

Ta del av mer statistik om Sveriges skogar

Hur använder skogsnäringen det gröna kretsloppet?

Växande träd tar upp och binder in koldioxid. Koldioxiden lagras vidare i de produkter vi tillverkar av träd, som till exempel hus, möbler, förpackningar, papper och textilier. Det här är produkter som är viktiga i människors vardag och som är viktiga i omställningen från fossilt till förnybart.

Träfibern har kapacitet att återvinnas många gånger. När träfibern till slut är uttjänt kan den tillsammans med restprodukter från skogsbruk och skogsindustri användas som grön bioenergi för uppvärmning, el och drivmedel. Vid förbränning av bioenergi bildas biogen koldioxid, som tas upp på nytt av växande träd. Kretsloppet är slutet. I Sverige planterar vi minst två träd för varje träd vi skördar.

Läs mer om skogsnäringens cirkulära kretslopp

Vad är ett hållbart skogsbruk?

"Med uthålligt skogsbruk menas förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt, och i en sådan takt att dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och förmåga att både nu och i framtiden fylla viktiga ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå bevaras, utan att andra ekosystem skadas."

Den här definitionen av hållbart skogsbruk står bland annat FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan FAO och det paneuropeiska skogssamarbetet Forest Europe bakom. Definitionen tar sin utgångspunkt i Agenda 2030 som även är utgångspunkten för skogsbruk för en hållbar utveckling i Sverige. 

Hur ser förutsättningarna ut för biologisk mångfald i svensk skog?

Den biologiska månmgfalden är en förutsättning för livskraftiga och välmående skohgar som står väl rustade för klimatförändringar och mer extrema väderförhållanden. Skogsindustriernas utgångspunkt är att skogen ska brukas på ett sätt som gör att både tillväxten och den biologiska mångfalden ökar.

Förutsättningarna för biologisk mångfald i skogen har förbättrats de senaste 30 åren. Till exempel har mängden död ved och andelen gammal skog ökat med 80 procent på mark där det bedrivs skogsbruk. Mängden grova lövträd har också tredubblats.  

Finns det skogsplantage i Sverige?

Plantageskogsbruk förknippas ofta med intensivt skötta skogar med väldigt korta omloppstider, bestående av planterade träd i raka rader. På ett liknande sätt kan också delar av den unga skogen som planteras i Sverige se ut, i så måtto att det planterade träslaget dominerar bilden de första åren. Omloppstiden på våra breddgrader är emellertid lång. Våra skogar växer långsamt och det handlar ofta om cykler från 60 till 120 år beroende på var i landet man befinner sig. Under denna tid, oftast redan efter något eller några år, växer många självsådda träd av olika trädslag och andra arter in i beståndet vilket ger en mer varierad skog.

Vid skörd lämnas också en hel del träd och skogsdungar kvar och blir en del av det nya beståndet och bidrar till att den nya skogen får viktiga inslag av äldre träd. Hyggen kan erbjuda en variationsrik miljö med kvarlämnad underväxt, mindre trädgrupper, äldre träd, döda träd samt kantzoner. Ofta är tillgången på substrat för insekter särskilt hög på hygget under de första fem – tio åren.

Så även om en planterad skog i Sverige i sina unga år på vissa marker kan ha vissa visuella likheter med ett plantageskogsbruk så är det inte plantager enligt vedertagen definition. 

Vad har vi för lagar som reglerar skogsbruket?  

Det svenska skogsbruket styrs i första hand av Skogsvårdslagen. Fram till 1993 var det primära syftet med lagen att säkra en uthållig virkesproduktion. Det tydliga fokuset på virkesproduktion resulterade i att den biologiska mångfalden tog skada. Dagens skogsvårdslag lyfter flera värden – såväl produktion som biologisk mångfald och dessutom andra allmänna intressen som till exempel värden för rekreation och friluftsliv. 

Vid sidan av Skogsvårdslagen styr även vissa bestämmelser i miljöbalken hur skogsbruk får bedrivas. 

Hur mycket gammal skog har vi i Sverige?

Äldre skogsmiljöer är viktiga. Många sällsynta arter lever bara där. Riksskogstaxeringens mätningar av ”gammal skog”, definierat som skog med en medelålder över 140 år i norra Sverige och 120 år i södra Sverige, visar att den här typen av skog minskade under 1900-talet, och var som lägst i början av 1990-talet, totalt ungefär en miljon hektar. Men sedan dess har kurvan vänt uppåt igen, och andelen skog äldre än 140 respektive 120 år har ökat med 80 procent. Den svenska skogsbruksmodellen, som infördes 1994, med jämställda miljö- och produktionsmål har börjat ge effekt. Gammal skog enligt Riksskogstaxeringens definition ska inte förväxlas med begreppet  “Old-growth forests”, se längre ner. 

Vad är kontinuitetsskog?

Det är ett skogsområde som varit bevuxet av träd under lång tid och aldrig avverkats helt. Inte heller några väsentliga trädslagsbyten får ha skett om området ska betraktas som en kontinuitetsskog. Det ska på platsen ha vuxit samma trädslag över minst två normala omloppsperioder. I praktiken innebär det ofta att en äldre skog fanns på plats redan på 1950-talet. Kontinuitetsskogar kan ha påverkats av människan, exempelvis genom skogsbete eller plockhuggning, men har ändå alltid varit mer eller mindre trädbevuxna. 

Har kontinuitetsskog alltid höga naturvärden?

Kontinuitetsskog kan historiskt vara dimensionsavverkad (när endast träd överstigande en viss diameter avverkas), gallrad, plockhuggen eller gödslad och ändå ha obruten kontinuitet och därför fortfarande klassas som kontinuitetsskog. Kontinuitetsskog har ofta höga naturvärden, men behöver alltså inte ha det. Den kan vara brukad på ett sådant sätt att den saknar gamla träd, död ved och förekomst av hotade arter även om den aldrig varit kalavverkad.

Vad skiljer en kontinuitetsskog från en vanlig anlagd produktionsskog?

En kontinuitetsskog har aldrig varit kalavverkad (men kan ha varit hårt huggen) och kan hysa arter som är känsliga för kalavverkning och markberedning. Det gäller särskilt vissa mykorrhizasvampar som lever i symbios med trädens rötter.

En anlagd produktionsskog är skog som planterats efter en avverkning och därmed är träden ungefär lika gamla, med undantag av den lämnade hänsynen som får växa in i den nya skogen. Ibland har marken tidigare använts till något annat, till exempel jordbruk. 

Hur mycket kontinuitetsskogar finns det i Sverige, och var?

Det beror på vilken definition som används. Det finns olika skattningar. Det gör att det kan röra sig om alltifrån 1,8 miljoner till 6 miljoner hektar kontinuitetsskog i vårt land.

Kontinuitetsskogar finns över hela landet men är särskilt vanliga i nordvästra Sverige. Anledningen är att trakthyggesbruket introducerades senare i nordväst och att skogsbruket där har varit mindre intensivt. Det har inneburit att många kontinuitetsskogar ingår i naturreservat, nationalparker eller har avsatts frivilligt av skogsägare. 

Är det tillåtet att avverka kontinuitetsskogar?

Begreppet kontinuitetsskog används inte i svensk skogslagstiftning och det finns inget uttalat förbud mot avverkning i sådana skogar.

Det är inte otillåtet att avverka den typen av skog så länge området inte är skyddat – och även om kontinuitetsskogen kan ha höga naturvärden, är så inte alltid fallet. Det gör att det förekommer användning av virke från kontinuitetsskogar.

Det är upp till skogsägaren att bestämma hur denne vill bruka sin skog utifrån den lagstiftning som finns. 

Kan man säga att ett skogsbruk är hållbart även om kontinuitetsskogar avverkas?

Ja. Hållbart skogsbruk är ett skogsbruk som är i linje med de internationella principerna för hållbar utveckling. Det innebär ett skogsbruk som är långsiktigt hållbart både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Hållbart skogsbruk handlar inte enbart om åtgärder i enskilda bestånd, utan det måste bedrivas och planeras på landskapsnivå. Vid alla avverkningar behöver man ta hänsyn till olika naturvärden samtidigt som vissa områden helt undantas från brukande.

Det finns kontinuitetsskogar med höga naturvärden. Där kan skonsamma hyggesfria skogsbruksmetoder möjliggöra virkesproduktion, eller så kan det finnas anledning att helt undanta området från skogsbruk. Men det finns också kontinuitetsskogar utan större naturvärde, som kan brukas i linje med ett hållbart skogsbruk. 

Läs mer om skogsbrukets påverkan på den biologiska mångfalden här.

Vad är ”old-growth forests”?

"Old-growth" skog är inte samma sak som Kontinuitetsskog, gammal skog enligt Riksskogstaxeringens definition (se fråga längre upp) eller det bredare begreppet naturskog. Old-growth forests är ett begrepp för riktigt gamla skogar med vissa särskilda egenskaper och som liknar en orörd skog, enligt EU-kommissionen. Skogar under produktiv skötsel inkluderas inte. Det är ett begrepp som nu håller på att introduceras i Sverige genom olika lagstiftningar och strategier inom EU.

Skogsstyrelsen har ett pågående regeringsuppdrag att ta fram en tydlig definition och kriterier ur ett svenskt perspektiv. I uppdraget finns vissa grundläggande perspektiv:

• Definitionen ska avse sådan skog som är av avgörande betydelse för biologisk mångfald och därför särskilt skyddsvärd, det vill säga som ingår i områden som är formellt skyddade eller är prioriterade för formellt skydd.
• Därutöver ska klassificeringskriterierna för såväl urskog som gammal skog utgå från objektiva förhållanden i naturen, och beakta EU-kommissionens frivilliga vägledning. Kriterierna ska ta sin utgångspunkt i skyddsvärda skogar med mycket hög beståndsålder (i huvudsak 180 år eller äldre), hög förekomst av gamla träd, död ved, präglas av flerskiktning, naturlig föryngring och som är helt utan eller i det närmaste helt utan betydande mänsklig påverkan. Kriterierna ska utformas på ett sådant sätt att enbart skyddsvärda skogar med höga naturvärden inkluderas i definitionen, för att undvika överimplementering av direktivet.

Skogsstyrelsen ska senast den 31 augusti 2024 lämna en slutredovisning av uppdraget, inklusive definitionen av gammal skog, till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet). 

Varför är det så mycket debatt om skogsbruket just nu? 

Både i Sverige och EU står vi inför viktiga politiska beslut som påverkar skogsbruket. Här finns många olika intressen, många fler än skogsindustrins och skogsägarnas. Det märker vi bland annat på en intensifierad debatt från bland annat miljöorganisationer och att breda medier rapporterar om det. Debatten handlar också om skogens roll för klimatet och skogen som miljö för rekreation och upplevelser. 

Det är viktigt att det som sägs av alla aktörer och deras källor granskas och att olika uppfattningar ges utrymme i debatten på samma villkor eftersom det finns olika tankar kring hur skogen ska göra mest nytta på olika plan.